Mulago Hospital
Jaha, dagen började toppen, med att taxibilarna strejkade och efter att ha väntat i en evighet, fick jag istället åka med Cece's kompis. Tanken var att han skulle släppa mig någonstans där det fanns lite fler taxis och att jag sen skulle åka därifrån till sjukan. Sorry, så blev det inte. Han vart för snäll och körde mig hela vägen till sjukhusets grind och kom själv nästan en timme sent till jobbet. Tack tack, är väl det enda man kan säga.
Vi hittade i alla fall koordinatorns rum. Trots att vi fyllt i och valt kurser och fått dem bekräftade redan i Sverige var vi tvungna att fylla i en ny lapp. Så hela grejen i Sverige kändes plötsligt sjukt onödig. Det visade sig också att man inte fick vara mer än två veckor på infektion, trots att vi fått godkänt att vara där tre veckor. Inte heller kunde vi börja med den placeringen, då det redan var folk där. Skumt som bara den, med tanke på att det varit sagt att vi skulle vara där nu, sedan i höstas. Afrika är Afrika.
Det löste sig till slut. Vi läser samma sak som tidigare, men i en annan ordning. Och man får läsa rotationer på bara en vecka, så vi får väl se hur jag gör med den där sista, förtillfället icke bestämda veckan. Susan trodde att jag skulle tycka ortopedin var långtråkig om jag var där i tre veckor, möjligt att jag ändrar och snor en vecka därifrån och är på kirurgen två. Men de verkar rätt flexibla. Man blir bara lite nojjig med tanke på att man vill få allt rätt, tillgodoräknat och få ut sin examen.
Vi började istället på pediatriken, inte på akuten som det var sagt, utan på en avdelning. Det blir akuten nästa vecka. De har storrond på måndag, vilket vi trodde skulle vara toppen och det hade det nog varit om inte chefen hade mummlat fram allt han sa och pratat så fort och tyst. Vi var alldeles för många läkare och studenter och det blev efter ett tag helt hopplöst att fokusera. Vi gick ut en vända och tog en paus och ett mellanmål, sen återvände vi in och stasade stenhårt på att stå så nära honom som möjligt. Vi fattade nog lite i alla fall. Sen fick vi smita innan ronden var klar, då vi inte var bredda på att lunchen skulle dröja och våra magar gjorde uppror. Efter lunchen återvände vi och då var det knappt några läkare på plats. Suck. Men tillslut tog en internship läkare hand om oss. Sjukt snällt och bra. På hennes del av avdelningen hade de mässlingsfall! Coolt och lite läskigt, vi är ju vaccinerade men ändå. Jag har aldrig tidigare sett någon med mässling och hon förklarade typ allt om det. Fantastiskt. Plötsligt vart dagen sjukt värd.
Jag lyckades dessutom komma med en taxi hem, eller till Ntinda, där jag mötte upp Cece för att ta en simtur i en pool. Toppen!! Simmade några längor i det svala vattnet. 30kr för det känns helt ok.
Nu är vi hemma, kvällsmaten väntar och jag ska försöka skriva den första sidan i min loggbok och dessutom ta reda på lite om sjukdomarna vi sett idag.
Tiptop!!
Puss puss
Vi hittade i alla fall koordinatorns rum. Trots att vi fyllt i och valt kurser och fått dem bekräftade redan i Sverige var vi tvungna att fylla i en ny lapp. Så hela grejen i Sverige kändes plötsligt sjukt onödig. Det visade sig också att man inte fick vara mer än två veckor på infektion, trots att vi fått godkänt att vara där tre veckor. Inte heller kunde vi börja med den placeringen, då det redan var folk där. Skumt som bara den, med tanke på att det varit sagt att vi skulle vara där nu, sedan i höstas. Afrika är Afrika.
Det löste sig till slut. Vi läser samma sak som tidigare, men i en annan ordning. Och man får läsa rotationer på bara en vecka, så vi får väl se hur jag gör med den där sista, förtillfället icke bestämda veckan. Susan trodde att jag skulle tycka ortopedin var långtråkig om jag var där i tre veckor, möjligt att jag ändrar och snor en vecka därifrån och är på kirurgen två. Men de verkar rätt flexibla. Man blir bara lite nojjig med tanke på att man vill få allt rätt, tillgodoräknat och få ut sin examen.
Vi började istället på pediatriken, inte på akuten som det var sagt, utan på en avdelning. Det blir akuten nästa vecka. De har storrond på måndag, vilket vi trodde skulle vara toppen och det hade det nog varit om inte chefen hade mummlat fram allt han sa och pratat så fort och tyst. Vi var alldeles för många läkare och studenter och det blev efter ett tag helt hopplöst att fokusera. Vi gick ut en vända och tog en paus och ett mellanmål, sen återvände vi in och stasade stenhårt på att stå så nära honom som möjligt. Vi fattade nog lite i alla fall. Sen fick vi smita innan ronden var klar, då vi inte var bredda på att lunchen skulle dröja och våra magar gjorde uppror. Efter lunchen återvände vi och då var det knappt några läkare på plats. Suck. Men tillslut tog en internship läkare hand om oss. Sjukt snällt och bra. På hennes del av avdelningen hade de mässlingsfall! Coolt och lite läskigt, vi är ju vaccinerade men ändå. Jag har aldrig tidigare sett någon med mässling och hon förklarade typ allt om det. Fantastiskt. Plötsligt vart dagen sjukt värd.
Jag lyckades dessutom komma med en taxi hem, eller till Ntinda, där jag mötte upp Cece för att ta en simtur i en pool. Toppen!! Simmade några längor i det svala vattnet. 30kr för det känns helt ok.
Nu är vi hemma, kvällsmaten väntar och jag ska försöka skriva den första sidan i min loggbok och dessutom ta reda på lite om sjukdomarna vi sett idag.
Tiptop!!
Puss puss
Kommentarer
Trackback
