uganda

Ja det får man väl säga, det rullar vidare.

Fredagkväll med italiensk pizza i Uganda, konstigt men sant och trevligt. I lördags, slappdag och tur på stan som slutade hos frissan. Så nu är jag "smart", som de säger här. Jag vet inte riktigt vad de menar, men sedan mitt hår blev ett enda virrvarr av små flätor i mängder så har den kommentaren droppat in rätt tätt. Men det är ju trevligt att bli kallad smart, så varför klaga.
Flätandet tog en evighet, var dock rätt mysigt när någon pillade i håret på en och kammade lite, det luggades bara lite lite grann. En annan tjej som gjorde något som mer ser ut som gamla gympapåsersnoddar satt och snyftade för att det gjorde så ont. Tur att jag inte gjorde sådana. Det blev en massa hår, tog ett tag att fatta hur jag skulle sätta upp det och det lär ju ta ett tag att vänja sig. Men det är skönt att slippa bry sig om smuts och att det inte hänger ner i ansiktet och klibbar fast när man svettas.

Söndagen spenderades med morgon i ösregn, nja, jag vägrade gå ut. Det slutade lagom till jag skulle dra. Då duggade det bara. Lyckades ta mig in till old carpark själv. Konduktören visste inte vart jag ville av, han ville nog inte lyssna och fatta. Men manne berdvid mig i taxin steg snällt ut vid carparken och visade mig hela vägen fram till taxin till Entebbe. Så jag kom på rätt taxi och begav mig ditåt för att möta upp Cissi och Markus för att gå på deras Wildlife Education Centre.
45 kr inträde. 3 kr för att få ha med kameran och 15 kr för en guide. Helt ok. Parken var fantastisk. Jag stod så när en noshörning att jag nästan kunde klappa den. Blev helt förälskad. Så det blev nog ett antal hundra kort med kameran. De hade lejon, strutsar, krokodiler, fåglar och en liten 3 veckors zebrabebis. Och en massa mer. Det enda som var synd var att giraffen tydligen var lite sjuk så vi fick inte se den. :( Synd för jag tycker att de är helt fantastiska. Passgångare dessutom, ballt.

På vägen hem så lyckades jag langa upp en Tuskyspåse, mataffär här nere, med en banan i. Vilket resulterade i att en apa typ hoppade på mig tills jag kastade iväg hela påsen. Lite obehagligt. Tänk om den bitit mig. Inte trodde jag att den visste att sådana påsar innehäll mat. Typiskt. Så här i efterhand lite roligt, men inte just då.

Sen lyckades jag ta mig tillbaka till old carpark och byta taxi till Nzambya. Kom faktiskt till mötet bland de första, före Cece till och med. Trevligt men lite långt. Dock god mat/tilltugg. En spännande brun, orange, blå kaka som Daniel gjort. Det var god men såg lite förskräcklig ut. :) Sen åkte vi hem och typ däckade hemma. Trötta som bara den.

Idag, första dagen på andra infektionsveckan. Väldigt bra. Vi hittade den braiga internen. Och idag gjorde vi alla papper klara med en gång när vi träffade patienten och tog alla prover innan vi gick vidare. Toppen bra. Vi fick ta en massa blodprover och koppla dropp. Dividera och fråga om varför man inte gjorde en del utredningar. Vi diskuterade också det tråkiga faktum att röntgen här kostar en massa pengar, en tjej som verligen behövde en CT-skalle, hade inte råd. Så hon låg bara där med någon oklar hjärnpåverkan. Hemskt. Dessutom har de ju fortfarande inte kontrast på sjukhuset till CT-undersökningarna. Tråkigt när det är sådant som stoppar behandlingarna och vården här nere.

Vi har också sett en misstänkt klebsiella pneumoni och massivt karposis sarkom. Man kommer på sig själv med att bli helt i exstas över väldigt knäppa saker här nere. Sjuka människor.

Fyllt på mitt modem igen. Skönt, nu kan jag surfa en vecka till eller förhoppningsvis mer än så. Ska nog ta och avsluta det här och försöka lägga in lite bilder från kameran. Så att de finns som backup. Om något händer. VI håller tummarna att det inte gör det.

Hoppas ni har det bra hemma. Jag har nu spenderat en hel tredjedel av min vistelse här. Känns absurt, det har gått så snabbt. Och idag fick jag också räkosten som Markus så snällt tagit med sig. Jag sparar den någon dag till innan jag öppnar den, för när jag väl gjort det lär jag inte kunna hålla mig.

Puss Puss på er